Det finns en del här i livet som är väldigt ångestladdad för oss. En ond liten tanke som mal och mal, men varken hittar ut eller in. Barnfrågan har varit på tapeten länge nu. De flesta dagar känner jag att "näe, det är varken något måste eller nån brådska" men sen vissa dagar får jag halvpanik och tycker att nu får vi ta och bestämma oss. Jag är 30 och gubben 38. Jag vill då inte stå som pensionär på examen och tänka "varför är inte jag den där blonda fräscha mamman med platt mage och snygga designkläder här till höger"? Nope, det funkar inte!

Så nu är det dags att bestämma oss, sa till gubben i helgen att antingen blir det en unge inom kort eller så lägger vi ner funderingarna helt och hållet för evigt! That´s it!