Hjärnspöken
Den senaste veckan har Cornelia varit förkyld. Inte skoj alls och jag vet inte hur många gånger jag vaknat varje natt och behövt kolla så hon fortfarande andas.
Som grädde på moset fick jag i natt för mig att hon kanske skulle drabbas av plötslig spädbarnsdöd. Vet inte var jag fick det ifrån, kanske drömde jag något.
I vart fall så satte det verkligen igång hjärnkontoret och tankarna på detta har malt på hela dagen. Så ikväll tänkte jag att jag skulle vara smart och läsa på lite. För med mer vetskap brukar oron stillas, eller hur? Dessutom tänkte jag att faran nu borde vara över då Cornelia är över tre månader gammal.
Men, nej - plötslig spädbarnsdöd är tydligen vanligast mellan tre och fyra månaders ålder. Tack för den, nu kommer jag väl inte sova alls de kommande tre veckorna...
När det gör riktigt ont i hjärtat
Hon satt här och samtalade lite med Cornelia. Dom verkade ha en väldigt givande dialog, Cornelia log och skrattade samt pratade som aldrig förr. Plötsligt såg jag hur min mammas glädje förbyttes till en enorm sorg.
"Nu skulle Pelle ha fått sett dig, han hade varit så stolt".
Sen grät mamma, och själv fick jag hålla hårt i kaffekoppen för att orka med situationen.
Herregud vad jag saknar min pappa, det finns inget jag önskar så mycket som att han skulle ha fått vara i livet och fått träffa vår solstråle.
Tyvärr lämnade han oss alldeles för tidigt, 52 år gammal, en hjärnblödning orsakad på grund av stress gjorde hans tid på jorden på tok för kort. Pappa var min största idol och jag hade så gärna velat visa honom det bästa jag någonsin gjort. Det gör verkligen ont i hjärtat att veta att han inte ens fick veta att han en dag skulle bli morfar. Min pappa, min absoluta bäste vän.
Gud vad jag saknar dig just ikväll

Mjölkprovokation
Jag hade trott att det skulle vara självklart och enkelt att testa lite mjölk igen. Vi vill ju inget hellre än att Cornelia ska kunna äta vanlig mat. Men till saken hör ju att hon mått väldigt bra på mjölkfri ersättning, och det kändes fel att förstöra detta. OM vi nu skulle förstöra något. Det var ju inte säkert.
Så efter lite ångestladdade diskussioner tog jag beslutet och drog igång mjölkprovokationstestet i måndags. Dag ett blandade jag ner 10 ml i morgonmaten. Efter en dryg timme reagerade hon lite, skruvade på sig och var ovanligt gnällig. Kort därefter somnade hon och jag tolkade det hela som att hon varit trött.
Dag två, ny test. 10 ml i morgonmaten. Ingen reaktion. Vid middagssnåret utökade vi och tog ca 20 ml. Cornelia åt inte upp men effekterna lät inte vänta på sig. Efter knappa två timmar var katastrofen ett faktum. Gastkramande skrik, panik och en otröstlig dotter som följd. Magknip, kräkningar, gaser och kraftiga smärtor verkade mjölken gett vår stackars dotter. Till sist, fem timmar senare somnade hon av ren utmattning.
Så, nu har vi testat, tyvärr verkar Cornelia vara känslig mot just mjölk. Nu väntar vi ett tag till nästa test. Stackars lilla Cornelia som ska behöva utsättas för sånt här!
Odd Molly Fonda Dress

Herregud vilken kass mobilkamera jag har! Och stökigt, ingen ordning någonstans...
Nåja, hittade en Fonda dress på stan, dock strl 2 så jag har så svårt för att bestämma mig om jag ska vara nöjd med den eller om jag ska jaga vidare en 3:a. Den är lite väl tight över armarna tycker jag, men modellen är ljuvlig!
Växer så det knakar!
Herregud vad hon växer! I helgen fick jag lov att gå igenom Cornelias kläder. Väldigt mkt sorterades bort. Lite sorgligt faktiskt, vissa kläder har hon ju inte ens hunnit använda! Verkar som att mamma shoppat väldigt mkt barnkläder, jag förstår inte hur det kan ha hänt... hihi.
Sen måste jag ju erkänna att jag är ganska kräsen i klädvalet, det är inte vad som helst som duger. Har fått låna lite kläder från min bror men dom var slitna, nötta och mycket var i babyblått och andra mindre angenäma nyanser.
Jag, och Cornelia såklart, gillar lila! :-) Oväntat?!
Under december och januari har jag fyndat massa kläder till Cornelia så nu har vi nog kläder ända upp i strl 74. Men man måste ju passa på, jag shoppar hellre snygga märkeskläder för upp till 70% rabatt än panikshoppar på HM. Så det kommer till lite billigare kläder så gillar jag Lindex skarpt, bra kvalitet till väldigt bra pris.
Här är lillstjärnan:

dagens fynd

dagens fynd
Vilket blogguppehåll, men nu är jag tillbaka!
Jag vet att många anser att man ska amma lääänge och att det är synd och skam att ge ersättning. Dom människorna skulle gärna få komma hem till oss när det var som skrikigast. Jag hade kunnat flytta ut vilken stund som helst! Fine för mig, lite skrik har ju aldrig dödat, men att se någon så liten ha så ont gör ont ända in i märgen.
Nåja, nu är det så mycket bättre och vi alla är så mycket gladare.
Jag har börjat jobba, första passet var igår. Ska bara gå in på timmar typ 20 procent per vecka men det känns bra att få komma iväg, träffa kollegorna, dricka lite kaffe, skvallra och framförall göra något annat än att blanda ersättning, byta blöjor och tvätta. :-)
Men jag klagar inte! Idag var det minus 3 ute, solen sken och vi var ute på en härlig långprommis. Underbart!
Nu är det någon som somnat på mig, ska försöka baxa över henne till vagnen.
Återkommer!
Barnvaktstest
Så, då har vi varit hel-lediga från Cornelia. Mamma och hennes sambo var barnvakt medan vi åkte med svärmor på julbord.
Märkligt att vara utan henne, men samtidigt skönt att kunna slappna av. Men av ngn märklig anledning kunde jag inte förmå mig att överäta som man "ska" på ett julbord. Så nu sitter jag här och är sådär småhungrig och funderar på en knäckemacka. Typiskt!
Men gott var det, riktigt gott!
Barnvakten skötte sig exemplarisk, ringde när vi var på g hem för hon förstod sig inte på den moderna anti-kolik nappflaskan. :-D Annars hade allt gått bra och dom ställer gärna upp igen, trevligt!
Uselt Pippilotta!
I månadsskiftet augusti/september beställde jag en fårskinnsfäll till lillan. Tänkte att jag var ute i god tid då vi väntade henne i början av november. Ingen fäll anlände och jag kontaktade Pippilotta i mitten av september.
Fick då info om att de fått leveransförseningar och beräknade få lev inom någon vecka.
Inga problem tänkte jag och väntade vidare.
I oktober hade fortfarande ingen fäll anlänt. Jag kontaktade åter Pippilotta och fick då först ett meddelande om att den var en vecka bort, när veckan gått kontaktade jag dom åter och nu var den två veckor bort. I slutet av oktober gav jag upp, kontaktade Pippilotta och meddelade att vi nu tröttnat på att vänta och att jag önskade mina pengar åter. Givetvis vad jag dum och förskottsbetalade till Pippilotta...
Fick då meddelande om att mina pengar skulle komma åter på kontot inom 30 dagar.
Nu är det december, tror ni jag sett till några pengar? Tyvärr verkar jag inte vara ensam om att vänta på återbetalning från Pippilotta. Trådar i olika forum vittnar om samma sak, Pippilotta är väldigt glada för att skicka ut erbjudanden men när det kommer till återbetalningar samt att skicka ut leveranser som redan är betalda är dom inte lika aktiva. Trist!
Har nu försökt nå Pippilotta via mail i en dryg vecka men mina mail studsar tillbaka. Så, en varning till er som funderat på att handla hos Pippilotta, gör inte det!
Nej - det är en tjej!
Fine, jag har hört könsdiskussionerna både här och där, vänner som sagt att "min kille ska minsann ha rosa", "klart tjejer kan ha tröjor med bilar". Och absolut, jag håller med - kvittar väl vad det är för färg och mönster på klädesplaggen. Eller?
Vi fick ärva en marinblå fleeceoverall. Supersmidigt tänkte jag och mitt i min shoppingorgie av märkesplagg tog jag ett oväntat förnuftigt beslut om att vi verkligen skulle använda denna marinblåa overall till Cornelia. Supersmidigt.
Nu så här fyra veckor senare har jag ändrat mig. Jag ar grymt trött på att behöva förklara för fol att "nej, det är ingen kille, det är en tjej". Jag bryr mig egentligen inte så mkt över vad folk tycker och tror men jag lider verkligen med dom som lutat sig ner i vagnen och utbrustit "åh vilken otroligt söt liten kille" för att bli tillrättavisade och skamsna över att få veta att det är en tjej.
Så nu har jag varit i farten, inhandlat en lila overall till Cornelia. Superfin, verkligen! Och tjejig, ingen kommer ha fel nu längre. Till maken sa jag att jag var tvungen att köpa en extra overall då Cornelia kräks ner sin hela tiden och den ofta är i tvätten. Visst, inte helt en lögn men nu har vi iallafall en tjejoverall till tjejen.
Sen tror jag faktiskt att M också ogillat den marinblå overallen lite. Gång på gång uttryckte han hur otroligt fin och varm den nya overallen var.
Mjölkfritt, kryddfritt och fritt från allt annat roligt.
Har därför plockat bort lök, vitlök, kål och andra gasbildande grönsaker, samtliga mjölkprodukter samt starka kryddor.
Inser att detta är en hejdundrandes viktnedgångskur. Nu har jag hittat mjölkfritt smör, havremjölk (som för övrigt ser ut som bebiskräk - mumsigt värre...) och lite andra substitut. Men inte blir det ju som vanliga middagar direkt. Menyn känns lite torftig här hemma, man är som handfallen när man i vanliga fall äter stark, kryddig mat och gärna slänger i lite ost i kosten.
Nåja, nu testar vi detta veckan ut och ser om det ger resultat. Gör det så, då är det värt att äta lite och inget spännande i några månader för att ha en skrikande olycklig Cornelia är inget jag önskar.
Nu får vi hoppas på en god natt, i så fall blir det Öppna förskolan för oss imorgon, ska bli spännande att se vad den har att erbjuda!
Med kolik i bagaget
Vi har fått fröken Kolik på besök. Eller kolik vet jag inte om det är, för kriterierna är tre timmars skrik per dygn. Cornelia skriker kanske inte tre timmar men varje kväll startar hon med ett missbelåtet gnyende som på en stund övergår till ett panikartat "rädda mig" skrik. Smärtsamt som mamma!
Skrikstunden avslutas med att Cornelias mage verkar komma igång, det sprakar och brakar och därefter är hon relativt nöjd och lugn.
Som mamma står man intill, andas ut, funderar på om man ska ha en annan strategi nästa gång. Men då är ju problemet att vi inte har någon plan, vi har ingen strategi - vi bara panik-kämpar med skriket.
Nu är undertecknad satt på diet, inte fettfattig, inte heller den populära kolhydratsfattiga dieten. Här talar vi kolikdiet vilket innebär initialt uteslutande av gasbildande livsmedel såsom lök, vitlök och kål samt starka kryddor. jag och maken gick i icabutiken tidigare idag och funderade på vad vi nu skulle äta. Egentligen är det ju inte så märkvärdigt att plocka bort lite lök och kryddor, men för en som toppar varje måltid med en matsked sambal oelek är det som att mista vällingen för ett litet barn.
Nåja, nu ska inte jag klaga. Det är för Cornelias skull jag nu testar detta. Och i slutändan även för mig själv. För kolik, magknip eller vad det nu är, är inget jag vill ska stanna i vårat hem så länge. Och innebär det att jag ska äta barnmat i några månader så är det banne mig värt det!
Kärlek
Jag har hört människor som fått barn berätta om hur fantastiskt, mysigt och underbart det är att få barn. Tidigare har jag skrattat lite åt dom, tyckt att dom överdrivit och inte kunnat förstå hur detta skulle kunna vara något magiskt.
Nu förstår jag, Cornelia är det mest fantastiska som hänt vår familj. Hon är helt enkelt fantastisk!
Jag skäms!
Men inte i morse. När M åkte iväg satte hon igång. Otroligt missnöjd, gnällig och smått besvärlig. Fick henne inte att amma, inte heller komma till ro.
Efter två timmar gav jag upp och beslutade mig för att stiga upp och se om hon kunde bli lite på bättre humör av detta. Passade på att checka blöjan och C blöja var blytung, hon hade ju kissat mängder och hur trevligt är det att ligga med en kall blöt blöja?
När blöjan var bytt var även C som förbytt. Ammade och sen har hon sovit nöjd.
Bara att inse, efter en dryg vecka som mamma så är man långt ifrån expert!
Utan titel



